I fredags körde vi till Tidaholm för att vara på plats inför helgens tävling.

Den obligatoriska bilden på Vättern!

Sol och blå himmel.

På kvällen började det regna och det ösregnade hela natten. Även på lördagsmorgonen regnade det.

Klass 3 skulle köra först. När det var dags för klass 2 på fm. sprack det upp och solen visade sig!

Det var flera Welshar som skulle tävla och det är alltid lika trevligt!

Här står Moa och Blossa och väntar på sin tur.

Selma gjorde ett jättefint agilitylopp men hoppade kontaktfältet på balansen och fick 5 fel och kom på en 7:e plats av 45 starter.

I hopploppet gick det bättre. Hon nollade och kom på 5:eplats av 45 starter och tog en pinne!

Det går knappt att hålla Selma när det är prisutdelning så husse gick fram utan henne.

Hon kände ändå att hon fick pris!

Vi hade så trevliga grannar i tältet bredvid. De bodde också på samma camping. Så roligt att få lära känna nya människor!

På lördagskvällen började det att regna igen och det regnade hela natten. När det var vår tur blev det uppehåll!

Vänta är något man måste lära sig i dessa sammanhang.

Hoppbanan klarade regnet bra men agilitybanan var ganska lerig.

Alice kollar hoppbanan!

Selma hälsade på fina Herman.

På söndagen var Selma lite segare i stegen. Hon gjorde ett fint agilitylopp till. Tog alla kontaktfält men gick in i andra porten i slalom så det blev 5 fel. I hopploppet blev det ett nollat lopp, en 5:eplats till och pinne!

Nu ville Alice också vara med på en "Mallgroda".

Alice var lite långsam på lördagen så Leif valde att diska henne i söndagens agilitylopp och ha med bollen på banan. Då blev det fart på lilla Alice! Ett jättefint lopp gjorde hon. Hopploppet gick bra också utan boll men det blev en disk i alla fall.

När vi åkte hem såg Vättern ut så här. Vita gäss.

Inte en droppe regn störde oss i helgen. Ibland har vi tur med vädret!

I morse blev det en vanlig promenad längs ån och kanalen. Bara 7 grader när vi gick ut och de kvarglömda vantarna i fickan var sköna att ta fram. Lite höstkänsla fick vi.

I ån var det små skumsamlingar som flöt omkring. Alldeles vitt.

 Alice fick springa med sin boll och var så lycklig! Hon skrämde ner några änder i vattnet men såg först inte de som stod bredvid henne.

Men sedan fick hon syn på dem!

Inte lätt att skälla med en boll i munnen!

Kanalen låg nästan helt blank.

Bara en liten krusning.

Nu samlar vi oss för lördagens tävling i Kumla. Då åker vi fram och tillbaka på dagen.