Såg att en kompis lagt ut en bild på sin första hund på FB igår. Blev nostalgisk! Mattes familjs första hund var en underbart personlig Sealyhamterrier som hette Pius. Han blev nästan 15 år gammal.

Han gick bort när matte var 15 år. Matte hade sparat pengar från sommarjobb som räckte till en halv hund. En collie som hette Tanja.

Tanja levde samtidigt som husses första hund Tjappo, en svensk lapphund.

Ja, ja tiden flyger fort förbi!

I går kväll var det mörkt när Selma gick sista svängen. Hon mötte något hon inte sett förut.

Klok som hon är gick hon inte ända fram.

Våra tidigare hundar blev alla löddriga efter att de varit för nära en padda. Men bara en gång var!

Selma lät bli så paddan gick ostörd iväg.

Sedan mötte hon en katt och en kanin, vilken trevlig god-natt-kissrunda!

I morse gick vi ner till stan för Selma skulle posta ett brev till Lina.

På Storgatan mötte vi en hund som var rädd för andra hundar. Selma gjorde allt för att hon skulle våga sig fram.

Det gick nästan!

Uppe vid kanalen mötte vi en kompis till.

Han hade precis mist sin 17 år gamla "bror". Han hade varit med hela tiden och legat bredvid sin bästis tills han var borta. Sedan hade han lugnt gått med matte ensam hem. Gulligt!

Selma viskar ett tröstande ord i hans öra.

Vi gick längs ån tillbaka. Så lite vatten idag!

 Längre fram hittade Selma "sina" änder.

Vi såg en spännande växt utanför blomsteraffären som vi ville ha. Selma kollade så att den blev fint inslagen.

Alltså blev det plantering när vi kom hem.

Växten är Gojibär. Undrar om den klarar vintern, det är värt ett försök.

Matte planterade flera små, små plantor. Fick en påse fröer med oss hem från bröllopet i somras. Texten var på spanska men det ser ut som om det blir penséer.

För säkerhets skull blev det kompostgaller runt de små med tanke på Selmas framfart i rabatterna.

Ser nästan ut som om hon funderar på hur hon skall komma åt dessa intressanta plantor.